Bridge over troubled water

En kyrkoherde sa en gång till sin pastorsadjunkt: Du ska predika på långfredag. Då är det ett bra tillfälle att predika. Dina åhörare kan följa vad du ska säga. Alla känner ju orättvishet, hjälplöshet och erfarenhet av att förlora någon. Att prata om påsken eller om vägen från passion och lidande till uppståndelse är mycket svarare. Särskilt påskmiraklet behöver berättas på ett sådant sätt att det berör människor. 

För hur berättar man om ett mysterium?!

Jag vet inte än idag. Ändå vill jag fortsätta att försöka det.

Kvinnorna i vår berättelse var inte beredda för att uppleva något övernaturligt. De ville bara smörja Jesus kropp. När de kom till graven blev det ett kraftigt jordskalv och en ängel rullade bort stenen och berättade vad som hade hänt.

Kvinnorna jublade inte, de var förskräckta. Därför säger ängeln: Var inte rädda.

De fattade inte. Men det var sant: Jesus var inte längre i graven, han hade uppstått från de döda.

Ett under.

Och de mötte Jesus själv och fick i uppdrag att berätta allt för lärjungarna. Och Jesus uppmanar dem: Var inte rädda.

De hade varit rädda efter allt som hade hänt. De gick genom djupa dalar efter Jesu lidande och död.

En sång från Paul Simon berättar också om den här känslan.

Paul Simon berättar i en intervju hur sången ”Like a bridge over troubled water”, Som en bro över mörka vattnen, blev till/ uppstod.

I en intervju sa programledaren till Paul Simon: ′′ Det fanns en tid i världen då låten inte fanns. Och plötsligt var den där. Vart kom den ifrån? Vad hände?”

Paul Simon tog sin gitarr och försökte förklara. Han spelade några ackord och började berätta med tyst röst. Han berättade om hur han försökte sig på det tills en liten melodi dök upp. Då sjöng han denna melodi. Och vad han sjöng var de första fyra takter av O huvud blodigt, sårad. Detta var en passionssång som Johann Sebastian Bach tog upp i sin Matteuspassion. En sång som mediterar lidandet och döendet av Jesus på ett bevekande sätt.

Så detta var början på något nytt!

Början var passion, lidandet.

1969, när Paul Simon skrev låten, var det inte länge sedan att mordet på John F. Kennedy och Martin Luther King hade skett. Kriget rasade i Vietnam.

Och stämningen i USA var spänd på grund av raskonflikten. Landet hade kört fast: i våld och i en separation av befolkningen och letade desperat efter ett sätt som skulle leda ut ur situationen.

Och även Paul Simon, sångskribenten, sa: ′′ Jag var fast – jag var fast.”

Och när programledaren frågade vad det menade svarade han: ′′Vart jag än gick ville jag inte vara.”

Det är precis så livet är ibland. Du har fastnad och du letar efter en utväg. Men oavsett vart du går: det går inte längre, blir inte bättre, blir inte annorlunda. Det finns bara passion, hjälplöshet, desperathet och lidande.

”I was stuck” – jag var fast.

′′ Och då?”, frågade programledaren. Och Paul Simon sa: ′′ Då vet jag inte exakt vad som hände. Jag fortsatte lyssna på en gospelskiva ett tag tills jag kunde den utantill. Och någon gång hörde jag orden: Jag kommer att vara en bro över djupt vatten om du litar på mitt namn – jag är bron över djupt vatten om du tror på mig. Och så var allt där, musiken och orden. Allt var där. Efter det fortsatte det…

Efter det gick det vidare. Samma sak på påsk: Det fortsatte med tröstens ord och ett hopp.

Idag kan vi fråga oss: Var fastnar vi i grubbleri och negativa tankar? Vad är det som gör att vi inte kommer vidare? Vad är det här mörka vattnet i vårt liv, det, som vill förstöra livet? Var upplever vi hopplöshet?

Låt oss vara stilla och tysta en stund. Och fundera på var vi behöver tröst och hopp.

Paul Simon poppade och sjöng:

När du är trött, när du vill fly

Och oron viskar att din dag aldrig skall gry

Jag är hos dig, känn handen i din hand.

Var stilla, var ej rädd.

Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig

Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig

Kristus är den bron över troubled water. Allt farligt och förstörande i vårt liv ligger under våra fötter. Vi kan använda den här bron.

Det var ett under: Jesus har uppstått från de döda, han hade makt över alla våra fiender: Synden, det onda och döden.

Allt detta har inte längre makt över oss. Och vi kan bestämma oss att använda den här bron. Alla våra fiender sjönk ner i vattnet som bly.

Jesus säger: Jag kommer att vara en bro över djupt vatten om du litar på mitt namn.

Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Jag är med er alla dagar till tidens slut.

Det fanns en tid då påsken inte fanns. Och plötsligt var den där. Vad har hänt? (Först fanns det passion, lidande, död. Och sedan:)

Stenen var bortrollad. Och vi befriades från allt som gör det svårt i vårt liv. Jesus blev vår bro till ett nytt liv med Gud och människor. Livet kom tillbaka.

En bro över mörka vatten… kanske var det precis det som hände på påsk.

En bro över mörka vatten. Och plötsligt blir det påsk. Amen.

Glad Påsk

Glad påsk önskar vi varandra. Och ibland har man lite påskliljor på bordet eller påskens symboler som kyckling, påskhare och ägg. Allt detta står för livet, nytt liv.

Och på många ställen kan man se påskpynt. Och kanske finns det många som är lediga då och man kan njuta av tiden med familjen och vänner. Det kan göra oss glad.

När vi tänker på kriget i Ukraina och de många flyktingar från Ukraina som följd av detta då blir man inte längre så glad.

Hur kan man då ändå vara glädjefylld på påsk i dessa tider?

Påsk betyder för mig att döden inte har det sista ordet. Kanske upplever vi det bara begränsad här på jorden. Människor lider, blir sjuka, svälter, dör. Det är världen vi lever i. Ändå är påsk en början på ett liv vi alla längtar efter. Ett evigt liv som blev möjligt genom Kristi död och uppståndelse.

När vi firar gudstjänster på påsk då firar vi livets seger över döden. Vi kan ha gemenskap med Gud och hans oändliga kärlek, vi kan ha gemenskap med varandra. Vi kan få mod och kraft igen. Och kanske kan vi gå därifrån med framtidstro i den tid som ska komma.

Och vi kan tända ett ljus som ett tecken på att ljuset är starkare än mörkret.

Jag önskar er och oss alla ”Glad påsk”.

Påsk

”Var inte rädda.” Ljuset är starkare än mörkret.

Jag önskar er alla en glad påsk!

Matteusevangeliet 28

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.” De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: ”Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.”

Medan de var på väg kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa överlade med de äldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: ”Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. Om ståthållaren får höra detta skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag.

De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Skärtorsdagen II

Vi borde inte glömma bort vad som hände efter den sista måltiden. Jesus och några av sina vänner gick till ett ställe som heter Getsemane. När Jesus bad till gud somnade lärjungarna.

Matteusevangeliet 26, 36 – 46

Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: ”Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.” Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, och han sade till dem: ”Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.” Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: ”Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig? Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.” Sedan gick han bort och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.”