Knacka på

”Knacka på so ska dörren öppnas.” Så står det i bibeln. Vi kan gå med allt till gud. Vi är välkomna. Så som vi säger: ”Kom in”. Så vill gud att vi får komma till honom och ha gemenskap med honom och där kunna prata om allt.

För några månader sedan sa en person till mig: ”I Värmland behöver vi ingen psykolog. Vi har grannar. Vi hjälper oss åt. Om det finns ett problem då kan vi prata med varandra. Den andra är välkommen. Kanske fattas det bara lite salt eller mjölk. Kanske finns det något större problem. Vi hjälper oss åt.”

”Måste vi alla dö?” Så knackade min dotter på mitt hjärta för några dagar sedan. Hon hade bekymmer att alla som blir smittade inte överlever. Och jag försökte förklara vad coronavirus betyder, hur det påverka vår hälsa. Och vad vi kan göra emot det. Och när vi pratade om allt blev hon lite lugnare. Och jag försäkrade henne att vi alltid är där för varandra och att vi hjälper oss åt.

När vi är ensamma då tenderar vi att fokusera bara på det negativa. Då är det bra att prata med någon eller med gud. Vi behöver inte stanna i mörkret. Det finns någon som är/sitter med/bredvid oss.

Den här fastetiden och koronatiden kan leda till att vi ser mer på det viktigaste och nödvändigaste. Det kan vara en tid där vi reflekterar på vad det gör det tungt för oss i livet /vad som försvårar vårt liv

Jag tror om vi har en konkret fråga eller bön får vi också konkreta svar.

Vilken konkret fråga, bön har du?

Kanske att vara rädd för någonting. Kanske ett fel som man gjorde, kanske en konflikt med en medmänniska, kanske för mycket arbete, kanske att leva ensam ….

Och när vi fundera på vad vi saknar och var livet tas ifrån oss då kan vi ta med allt till gud. Eller så som vi säger ibland: att fästa allt vid korset.

När vi är på väg mot påsk då blir vi påminda om att Jesus Kristus dog för oss, för allt som gör livet svårt.

På korset led han allt vad vi lider under: Smärta, lidande, rädsla, ensamhet, fel.

Han dog för allt vad som gör livet tungt för oss för att hjälpa oss åt.

Vad vill du bära till gud så att du känner hjälp och så att du får det lättare att hjälpa andra?

”Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på och dörren ska öppnas. För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas. Du som är förälder, inte ger du väl ditt barn en sten när det ber om bröd, eller en orm när det ber om fisk? Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge goda gåvor till dem som ber honom?” (Mt 7,7 – 11)

Låt oss inte bli ensamma med våra frågor: Det finns grannar, ibland också en präst som kan ge råd, i alla fall finns det gud som vi kan gå till och som vill ta bort det som är för tungt för oss. Vi behöver inte bära allt själva.

Att be om hjälp och att få hjälp är ingen automatism. Vad säger bibeln?

”Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på och dörren ska öppnas.” Låt oss hålla på att be om hjälp.

Och om vi känner att gud tar våra bördor då blir det lättare för oss att hjälpa till andra.

Låt oss gå till gud. Han känner vår sorg och vill hjälpa oss åt.

Vi är välkomna.

Fader vår kan vara en bön där vi kan lägga allt som ligger på vårt hjärta och all våra bekymmer rund omkring coronavirus.

Fader vår

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Kära vänner. Jag känner osäkerhet och otrygghet och frågar mig: Hur ser världen ut imorgon?

Det enda som vi kan göra nu är det som Paul ofta sa till oss: Att vi hjälper oss åt.

Kära vänner, jag ber för er, jag ber också för vår församling och kommun och vårt land. Är ni med?