Askonsdag

Predikan Askonsdag

Jag älskar kyrkoåret. Det finns både tider där vi firar, där det blir en stor fest och tider där vi tar det lugnare och där vi tar oss tid för att reflektera.

På askonsdagen börjar fastetiden. Just nu har vi hört i Evangeliet att lärjungarna inte behöver fasta. Jesus, Gud själv har ju kommit till dem, till människorna och då kan man bara glädja sig. Himmeln har kommit ner till jorden i Jesus. De gamla tiderna är förbi. Gud vill vara oss nära.

Betyder det att vi som kristna inte behöver fasta? Egentligen nej. Vi behöver inte fasta.  Genom Jesus har gud visat oss hur mycket han älskar oss. Att han vill förlåta våra fel, våra synder. Och att han vill ha en personlig relation med var och en. Genom Jesus har gud visat oss, att gud vill vara nära alla och att han vill hjälpa oss. Den här glada budskapen kan vi bara fira.

Fastan kan vara en bra idé när det hjälper oss i livet genom att fokusera på det väsentliga i livet.

Varför? Hur? kunde vi fasta idag? Kanske allt som distraherar oss från det som är viktigast. Kanske ibland internetet, mobiltelefonen eller Tvn eller ett fitnessprogram som vi tvingar oss att genomföra och som gör oss ofria. Och det finns mycket mer som förhindrar att vi har tid för oss själva och för att tanka upp. Vi är hela tiden uppkopplade. Vi jagar bara framåt.

Jag tror fastetiden kan vara en tid, där vi kan reflektera på vad som är verkligen viktig i vårt liv. Där vi kan fundera på vad gud betyder för oss. Och vad han redan har gjort för oss. Vi kan också fundera på vad det är som förhindrar att vi har ett uppfyllt liv.

Gud vill i alla fall att vi ska ha liv, liv i överflöd.

I Tyskland har man varje år ett motto under fastetiden. Det här året heter det: ”Sju veckor utan pessimism”. Man ska fasta från/befria sig från negativa tankar på sig själv, på andra, på samhället. Ni känner kanske alla tankar som: Det blir inget, det går inte bra, jag ska inte lyckas, det blir en katastrof, … Aktionen ”Sju veckor utan pessimism” skall motivera att ha mer tillförsikt i livet. Och att syssla mindre med negativa tankar.

Idag har många ångest om sin egen existens: arbetslöshet, inga pengar, olyckor, vara utsatt för något eller någon, bedömningar av andra.

I Evangeliet har vi hört att vi är guds bröllopsgäster. Det betyder ju att gud vill att vi har det bra, att vi mår bra. Och att han tar hand om det.

”Sju veckor utan pessimism” vill påminna oss om att det finns gud som vill hjälpa och rädda. Och att vi inte behöva fastna i våra negativa tankar.

Ni känner säkert alla historian om Israels befrielse ur Egypten. Och när folket var på väg kom de till en flod och kunde inte vandra vidare. Och de såg att Egypterna förföljde dem. Och de blev rädda och tänkte: Varför stannade vi inte i Egypten, då var vi slavar men vi hade i alla fall att äta. Nu måste vi dö i öknen. Och sedan delade sig floden och de kunde fly från Egypterna.

Vad vill den här gamla historian säga till oss? Jag tror att författarna vill vittna om en egen upplevelse: Vi får behålla hopp, vi behöver inte ge upp, vi behöver inte ge utrymme för negativa tankar: Det finns i den här världen också en gud, som vill hjälpa. Ibland dröjer det kanske lite och vi behöver uthållighet.

Vi kan ta det lugn. Vi kan behålla tillförsikt och fasta negativa tankar. Gud har allt i sina händer och han kan {full}göra under. Gud är där.

Fastetiden kan bli en tid, där vi vänder blicken mot det som är viktigast. Där vi frågar oss, vad som drar ifrån livet av oss och andra.

Fastetid kan vara en tid där vi blir medveten om, vad som gör vårt liv värdefullt och meningsfullt och vad som uppfyller oss med hopp. På det sätt kan vi hantera bättre det som vill trycka ned oss och som leder till  att vi tappar modet.

Fastetid kan bli en tid till läkedom och ljus och liv.

Några frågor att ta med sig:

Vad bekymrar du dig för? Vad gör livet tungt för dig? Vad kunde hjälpa till att det blir bättre? Vad kan du göra att det blir bättre?

Låt oss ge mer plats åt det vi vet är viktigast i vårt liv vad gäller vår relation till oss själva, till andra och till gud. Det ska göra oss glada.

Så hör fastan och den djupa glädjen ihop. Det är fastefest.

Låt oss be: Gud vi ber att du hjälper oss att fasta från självupptagenhet och att festa på omsorg om andra.

Vi ber, hjälp oss att fasta från uppgivenhet och festa på hopp.

Att fasta från misstänksamhet och festa på sanningen.

Vi ber hjälp oss att fasta från avund och festa på kärlek.

Att fasta från stolthet och festa på ödmjukhet. Amen.