Det är inte så lätt att få rätt information vad Covid-19 är och vad man skulle göra när man faktiskt blir smittad. Antingen finns bidrag som är jättevetenskapliga så att man inte förstå dem eller de är spekulativa och indifferenta och ibland betydelselösa.
Jag är ingen doktor men kanske är de följande iakttagelserna av nytta:
… att det angriper lungorna och sprider sig där inne, vilket innebär att lungorna måste som vanligt försörja hela kroppen med syre och samtidigt producera och transportera mycket luftvägssekret inifrån för att kämpa mot viruset
… att det därför finns mindre syre som står till förfogande för kroppen, vilket gör att man känner sig tröttare
… att syren används framförallt i blodomloppet hjärta-lungor för att vinna kampen
… att mindre syre skickats till hjärnan, som orsakar huvudvärk
… att mindre syre står till förfogande för andra kroppsdelar som kan leda till att efter en viss tid och under vissa omständigheter (sjukhistoria och ålder) vitala organ slutar fungera
Spännande är att man inte märker någonting i början och att det hela är nästan symtomlöst. Bara en konstig trötthet märks, huvudvärk, kanske att man blir lite andfått under normal belastning, kanske lite rethosta. Det är allt.
När jag inte hör på kroppsignaler fordrar jag för mycket av mig själv och läget kan försämras.
Därför: Om kroppen önskar en paus så ge den möjlighet till återhämtning. Stress kan förstöra en. Ta en paus. Framförallt när kroppen är belastad med en infektion. Och det gäller inte bara i Corona-tider. Lyssna på dina kroppsignaler. Ta en paus. Sov så mycket som du behöver. Eftersom du är viktig … för dig själv och för många andra. Ta hand om dig och dina kära.
Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.” De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: ”Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.”
Medan de var på väg kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa överlade med de äldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: ”Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. Om ståthållaren får höra detta skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag.
De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”
Man tog Jesus till de ansvariga. Och de dömde Jesus till döds. De hade ingen anledning för det, de ville bara hålla fast vid deras makt. De var rädda att de kunde förlora makten genom Jesus. Därför dödade de Jesus på korset. När Jesus avled tog en rik man Jesu lik och tog honom till sin grav. Två legofigurer som spelade romerska soldater stod framför graven för att bevaka den. Ingen skulle röva liken och sedan säga att Jesus hade uppstod från de döda.
För 75 år sedan dödades Dietrich Bonhoeffer genom Nazi-Regimen. De var också rädda för att förlora makten. På grund av sin tro på Jesus Kristus ställde Bonhoeffer i fråga nazisternas våld och maktsystem. Han sa i korset guds kärlek till alla. För den här kärleken levde han och kände sig ansvarig för de som led under regimen. Bonhoeffer blev ett vittne för att leva för andra.
Han sa: ”Att i Kristi kors se Guds oövervinnerliga kärlek till alla människor, till oss såväl som till våra fiender, är stor vishet.”
Matteusevangeliet 26, 57 – 66
De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kajafas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens palats. Där gick han in på gården och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta. Översteprästerna och hela rådet sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, men de lyckades inte trots att det uppträdde många falska vittnen. Till sist trädde det fram två som påstod att han hade sagt: ”Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen inom tre dagar.” Då reste sig översteprästen och frågade: ”Har du inget att svara på deras beskyllningar?” Men Jesus teg. Och översteprästen sade: ”Jag besvär dig vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias, Guds son.” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta skall ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.” Då slet översteprästen sönder sina kläder och sade: ”Han har hädat. Vad skall vi nu med vittnen till? Ni har själva hört hädelsen. Vad säger ni?” De svarade: ”Han förtjänar döden.”
Idag (Långfredag) berättade vi för våra barn att Jesus blev förråd. Med legofigurer spelade vi att en av de lärjungarna kom med soldater för att föra bort Jesus. När soldaterna grep Jesus slog en av de lärjungarna en soldat och högg av örat. Jesus var inte införstådd med det och i en av de andra evangelierna hör vi att Jesus botade öret av soldaten.
Matteusevangeliet 27, 32 – 56
Men när jag har uppstått skall jag gå före er till Galileen.” Petrus svarade honom: ”Även om alla andra kommer på fall för din skull, så skall då jag aldrig komma på fall.” Men Jesus sade: ”Sannerligen, i natt innan tuppen gal skall du ha förnekat mig tre gånger.” Petrus sade: ”Om jag så måste dö med dig, skall jag aldrig förneka dig.” Och detsamma sade alla lärjungarna.
Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: ”Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.” Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, och han sade till dem: ”Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.” Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: ”Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig? Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.” Sedan gick han bort och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.”
Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar, utsänd av översteprästerna och folkets äldste. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken: ”Den som jag kysser är det, grip honom.” Han gick rakt fram till Jesus, hälsade honom med att säga rabbi och kysste honom. Jesus sade till honom: ”Min vän, nu har du gjort ditt.” Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom. En av dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd, och han slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. Då sade Jesus till honom: ”Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd. Tror du inte att om jag bad min fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? Men hur skulle då skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända?”
Vid samma tillfälle sade Jesus till folkhopen: ”Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig. Men allt detta har skett för att profeternas skrifter skall uppfyllas.” Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.
Vi borde inte glömma bort vad som hände efter den sista måltiden. Jesus och några av sina vänner gick till ett ställe som heter Getsemane. När Jesus bad till gud somnade lärjungarna.
Matteusevangeliet 26, 36 – 46
Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: ”Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.” Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, och han sade till dem: ”Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.” Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: ”Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig? Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.” Sedan gick han bort och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.”
Vi försöker uppleva påsk händelser med barnen. Tillsammans med dem skapade vi ett litet ”påsk-landskap”. Men först av allt behövde vi ett hus med ett stort bord med Jesus och sina vänner. För barnen är det jättebra om man läser utifrån ”Stora Berätterbibeln” (Argument förlaget). Det är jättekommunikativ.
Matteusevangeliet 26,17 – 30
Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Han svarade: ”Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.” Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Medan de åt sade han: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en: ”Det är väl inte jag, herre?” Han svarade: ”Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.” Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.”
Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.”
När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget.
Varför förstår vi ibland inte vad Gud vill säga till oss? I bibeln hör vi om människor som dåförtiden hörde precis vad gud sa. Varför är det för oss så svårt att lyssna på gud?
Men det finns också andra ställen i bibeln där människor hade det inte så lätt att förstå vad gud sa. Så säger profeten Hosea: ”Om jag skriver tusentals lagar för honom låtsas han inte om dem”.
Jag tänker att Gud vet att ibland eller ganska ofta orden inte räcker till att vi kommer i kontakt med honom. Det måste vara något annat för att hans vilja når oss. Kanske behöver vi uppleva något så att vi förstår hans mål för oss bättre.
Kanske är det bara att vi måste öppna ÖGONEN OCH HJÄRTAT för att uppleva och förstå Gud.
Aktuellt finns det mycket solidaritet i landet. Människor hjälper varandra. Det är inte längre att var och en tänker på sig själv. Polarisation har inte längre en chans, det gäller nu att vi stannar ihop för att klara av den här situationen under corona krisen. Och det finns mer tid för ett samtal eller för att intressera sig för andras läge. Vi har mer tid för oss och för andra. Det är inte bara att jaga efter någonting. Och stillheten gör att vi kommer oss själva närmare.
Och det är ju egentligen vad Gud önskar sig för oss. Och när vi upplever sådant kan vi kanske ta in i oss sådana nya värderingar.
Och när vi upplever och förstår Gud i vardagen då kan vi kanske också komma till det vad Gud säger till oss i bibeln. Och vi hittar något som passar i vår tid och i vårt liv. Och kanske finns det något ord för oss själva.
Corona tiden drabbar oss hårda och vi alla önskar oss att det hela tar slut och att vi kan återvända till det vanliga. För att gå igenom den här situationen behöver vi mycket uthållighet och kanske kan vi lära oss någonting av den.
Gud vill prata till oss genom hans ord och genom våra upplevelser.
Och det vore så bra om vi kunde göra det tillsammans: Vi och gud och gud och vi klarar den här situationen. Och gör världen ny igen.
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv”.
Det är en av de vackraste verserna i bibeln för mig. Några av er kan den kanske utantill.
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv”.
Man säger också att den vers är evangeliet i miniatyr. Gud själv gav allt för oss så att vi kan leva. Guds enda önskemål är att älska oss.
Johannes skriver mycket om kärleken i evangeliet och i sina brev.
Så sa han: ”Vi har lärt känna Guds kärlek gentemot oss, och vi tror på hans kärlek. Gud är kärlek”, (1 Joh 4,16). Eller:
”Vi älskar därför att han först älskade oss”. (1 Joh 4,19). Och:
”Det finns ingen större kärlek än att man offrar sitt liv för sina vänner”. (Joh 15,13). Och Jesus själv har ju offrat sitt liv för oss.
Aktuellt hör jag ibland: Hur kan gud tillåta att så många människor måste dö? Hur kan gud förbise att så många lider så hemskt? Tar Gud verkligen hand om oss?
Någon sa att hen klagar gud, att hen inte förstår vad som händer. Och varför gud inte agerar i den här svåra tiden.
Och jag tror att det är kanske det bästa sättet: Vi kan ta till gud i bön allt som ligger tungt på våra hjärtan. Och jag tror att vi får klaga, beklaga oss hos gud om vi inte är överens med något vi upplever.
Och jag tror att Gud är kärlek. Och gud är ljus även om jag inte känner det. Och jag tror att gud förstår våra frågor, våra tvivlar, vår oro och rädsla.
Jag har med ett kors idag. Det är en symbol för hopp – döden har inte det sista ordet. Och det är en kärleksymbol. Gud själv led på korset, han var utsatt för det onda och måste lida. Gud vet vad det betyder när vi är utsatta for sådant.
Jag tittade någon gång på en bild med Jesus på korset. Och Jesus räckte ut, räckte ner en hand till någon som befann sig i nöd. Bilden gjorde ett stort intryck på mig: Jesu lidande och dödande på korset betyder att han vill solidarisera med oss. Gud vill vara på vår sida när vi lider eller är i nöd.
En präst förklarade en gång för mig vad korset kan betyda för oss.
Han sa: den vertikala bjälken betyder att gud skänkte oss freden mellan honom och oss. Gud ville inte döma oss på grund av våra fel. Han ville att vi känner oss accepterade oavsett vad vi hade gjort. Gud vill ha oss som sina barn. Och Gud vill älska oss som sina barn. Vi är hans avbild, gud vill ha en relation till oss. Korset kan vara en bro för oss till gud och hans kärlek. Vägen till gud är fri. Vi kan gå till honom och prata med honom om allt.
Horisontalen betyder att vi kan leva som försonade med varandra. Gud skapade fred för oss alla. Och i kyrkan är vi alla hans barn oavsett vad vi har gjort. Därför säger vi ju att vi alla är syskon. Vi är alla älskade av gud därför kan vi också älska varandra.
Korset kan man också se som ett plus. I guds ögon är vi i plus, inte i minus. I guds ögon är vi värdefulla.
Profeten Jeremia säger om Gud: ”Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren.
Det är planer för välgång och inte något ont, för att ge er en framtid och ett hopp”. (Jer 29,11).
Innan vi går från den här gudstjänsten får vi guds välsignelse. Och ibland välsignar prästen genom att sträcka ut händerna så att hela kroppen bildar ett kors. Korset betyder att gud vill välsigna oss. I korset finner vi allt vi behöver.
Det är inte lätt att tro på, i denna tid där vi upplever ovisshet och otrygghet, att Gud vill hjälpa.
Men Gud har visad sig för oss alltid som den som vill vara där för oss och som vill välsigna oss.
Jag själv har ibland ett litet kors i fickan. Och när jag har frågor eller tvivel, när det blir svårt då tar jag det i min hand. Jag håller mig fast vid korset för att få ny kraft. På det sättet koncentrerar jag mig på guds kärlek för mig och hela världen.
Ibland känner även jag inte heller guds kärlek. Men jag vet att den finns. Och jag vill tro på den. Jag vet att gud vill bara det goda för mig. Jag litar på att gud gör allt för mig vad jag behöver nu. Bonhoeffer säger: ”Säkert är att vi alltid får leva i guds närhet och närvaro och att det här livet är ett helt nytt liv för oss; att det finns ingenting som är omöjligt för oss, eftersom det finns ingenting som är omöjligt för Gud”.
Och därför fokuserar jag mig på guds kärlek.
Jag hörde om en fru som när det blev kväll och när barnen sov och mannen arbetade lite att hon gick till en bank under ett träd. Och hon tittade tillbaka på vad som har hänt på dagen. Och efter det sa hon ”Tack” till gud. Och ibland hörde hon en röst som sade: ”Det har jag bara gjort för dig”.
När vi litar på gud blir vi öppna för det som gud gör för oss. Och Jesus tilltalar oss också: ”Det jag gjorde, gjorde jag bara för dig”. Det sa han också på korset: ”Det hade jag bara gjort för dig”.
Med guds kärlek kan vi gå igenom dessa svåra tider.
Låt oss hålla på att betrakta som möjligt att Gud menar det bra med oss. Att han är där för oss i goda och svåra tider och att han vill försörja oss med den kärlek vi behöver. Och vi ska se hur vi på nytt får ny kraft och frid i vårt liv.
Låt oss be: Gud omsluta oss med din kärlek, så att vi kan försonas med oss själva, varandra och dig. Amen.
Förbön
Gud vi tackar dig att du stannar vid vår sida och att vi får känna tecken av din närhet och kärlek, i varje skratt, i varje god ord, som når vårt hjärta. Du låter oss andas och skänker oss ny kraft.
Det gör oss fria för att be om hjälp och inte kasta bort vårt hopp.
Styrka tålamod och kraft till de sjuka. Var nära dem och trösta dem. Ge dem mod och skänk dem också människor som hjälper och förstår dem.
Ge sjukvårdpersonalen kraft och medkänsla. Håll deras belastning inom gränsar. Och skänk dem fröjd genom tecken av tacksamhet och uppskattning.
Vi anbefaller dig alla ansvariga. De mäktiga i vår värld och i vårt land.
Och alla som flitigt forskar, för att pandemin får ta slut.
Vi ber för oss själva: Låt oss umgås försiktigt och tålmodigt med varandra. Låt oss skratta med varandra.
Skänk oss tro, hopp och kärlek. So vill vi vara din kyrka. Amen.
Det känns konstigt för mig att inse situationen vi hamnade i.
Man får inte mötas, man måste hålla avstånd hela tiden. Man stannar bara hemma. Och det är inte lätt att vara tvungen att endast tillbringa tid tillsammans med dem som bor i samma hus. Rädslan om ens egen existens i varje hänsyn
Det finns många sätt att hantera den här situationen:
Man skojar gärna för att man inte alltid fokuserar på det som är svårt. Och det kan också hjälpa till. Människor vet om vad som kan fördriva djävulen. Det hjälper under en tid, inte på lång sikt. Sorgen försvinner inte. Och man blir inte modig, lugn och kraftfull.
Vad kan ge oss fröjd och tröst under denna tid?
”Ända hit har gud hjälpt oss”. Så sa Samuel när Israel besegrade sina fiender trots att de var svagare. Med guds hjälp blev Israel bevarad och kunde leva i trygghet. Fienden vågade inte längre att angripa. När upplevde vi hjälp i dåtiden? När fanns det något väldigt skönt i vårt liv? Vad minns vi med stor glädje? När vi tittar tillbaka kan vi upptäcka skydd, fröjd, framgång. Så upplevde det i alla fall Israels ledare Samuel. Och därför lade han en sten på det stället där Israel fick hjälp och segern. Det borde vara ett minnesmärke för kommande generationer.
Har du sådana minnesmärken i ditt liv? Det ger kraft på nytt när vi minns vad som var så glädjerik i vårt liv, vad som gick bra i vårt liv.
Glädje och tröst upplever vi när vi är uppmärksamma på varandra. På nätet ser jag en stor kreativitet och solidaritet som ger kraft. Människor upplever hjälp och blir tacksamma. Och man pratar med dem som är på balkongen. Och folket sjunger sånger där och applåderar för dem som arbetar på sjukhuset eller i butiken. Och det ger kraft och tröst.
All fröjd och tröst som är inom oss kan oss hjälpa att bli suverän i den här tiden. Och vi får veta: När vi upplevde goda erfarenheter/händelser då får vi också lita på att det finns i framtiden. Vi får ha tillit. Och med den här tilliten kan vi gå vidare – framåt.
Paul Gerhard, en präst och låtskrivare i 1600-talet, levde i en tid med stora pestepidemier i hela Europa. Han försökte bearbeta den här situationen i sina sånger och uttryckte sin tillförsikt där.
En av de psalmerna han skrev heter ”Befall din väg åt Herren”. På tyska ”Befiehl dem Herrn deine Wege”. Jag har sjungit den här psalmen ofta. Men nu får den en helt annan betydelse. Och den är en hjälp för mig. Det finns någon som följer med. Kanske kan psalmen också vara något som ger tröst och ny kraft till dig. Tröst i en konstig situation.
”Befall din väg åt herren och allt bekymmer flyr. Han himlens höga fjärran och luft och vindar styr. De moln som snabbt försvinner, sin herrens bud de går. Ha tröst, den Gud skall finna en väg för dig också”
På tyska: BEFIEHL du deine Wege und was dein Herze kränkt der allertreusten Pflege des, der den Himmel lenkt. Der Wolken Luft und Winden gibt Wege, Lauf und Bahn der wird auch Wege finden, da dein Fuß gehen kann.
Med den här tilliten kan vi kanske också skratta åt det konstiga omkring oss och det konstiga om oss själva. I alla fall kan vi ta all vårt bekymmer och sorg till gud genom bön: befalla vägen åt herren.
Markus Porsche - Präst helhjärtat 